Författare: admin

Kontaktnätet är en del av ungdomsrörelsen i Sverige. Vi arbetar för att främja unga arrangörer och utövare av kultur genom samarbete, samtal och stimuleringsåtgärder. Tillsammans med ett hundratal andra organisationer förbättrar vi unga människors liv, varje dag. Ungdomsrörelsen består av unga människor som möts i organisationer baserat på något de har gemensamt. I ungdomsrörelsen föds nya idéer, här formas gemenskap och verksamhet av unga – för unga. Engagemang i ungdomsorganisationer ger unga stärkt självförtroende, kompetens och möjlighet till kreativitet och ledarskap.

LSU – Sveriges ungdomsorganisationer släppte den 13 maj 2015 rapporten ”Ungdomsorganisationer i siffror”. Där visas hur förutsättningarna för ungdomsorganisationerna ser ut, vilka de är och vad de gör. Kontaktnätet noterar att ungdomsorganisationernas enskilt största finansieringskälla är statsbidraget. Vi noterar också att statsbidraget länge har varit alltför lågt i förhållande till den potential rörelsen har. De senaste tio åren har antalet statsbidragsberättigade ungdomsorganisationer ökat från 87 till 106. Istället för ett höjt stöd har den genomsnittliga organisationen de senaste tio åren förlorat över en femtedel av sitt totala statsstöd.

– För oss i Kontaktnätet är statsbidraget viktigt, det ger oss till exempel möjlighet att hålla våra arrangörsträffar och stötta arrangerande verksamhet ute I landet. Det är dags att dubbla stödet!”, säger Joakim Vesterlund, ordförande I Kontaktnätet.

I en tid när demokratiska värden ifrågasätts av växande antidemokratiska rörelser är ungdomsrörelsen en tydlig motvikt. Det som förenar ungdomsorganisationerna är vår tro på demokratin som verktyg för vårt engagemang och vår utgångspunkt i alla människors lika värde.

– Med dubbla stödet skulle vi kunna stärka våra medlemsföreningars verksamhet och möjliggöra för fler kulturarrangemang och samarbeten runt om I hela Sverige. I höstens budget måste regeringen visa att detta är en rörelse som prioriteras. Det är dags att dubbla stödet till ungdomsorganisationerna, säger Joakim Vesterlund.

För frågor om kampanjen #dubblastödet och rapporten ”Ungdomsorganisationer i siffror”
Alexandra Brundin Urisman
Pressansvarig, LSU – Sveriges ungdomsorganisationer
Mail: alexandra.brundin.urisman(a)lsu.se

Musikarrangör: Här får du veta vad publikutveckling innebär och vad andra arrangörer har för erfarenheter och knep!
Kulturbidragshandläggare: Vi presenterar en helhetsbild som visar hur olika bidragsmottagare – musiker & arrangörer – samverkar i musiklivet!
Kulturpolitiker: Kulturlivet har regionaliserats – här får du veta hur samverkansmodellen inverkar på publikutvecklingen!
Musiker: Här kan du se hur flera arrangörer arbetar före och efter din konsert!

2014 lyfte Riksförbundet för Folkmusik och Dans, Svensk Jazz och Kontaktnätet frågan hur vi ska kunna samarbeta kring publikutveckling och locka ny publik till våra arrangörers olika evenemang. I Norge och Danmark har frågan om publikutveckling varit på tapeten ett par år och vi ville ta del av deras kunskap och stämma av deras förståelse av publikutveckling med våra medlemmars praktiska arbete. Med hjälp av Musikverket fick vi möjlighet att engagera musikvetaren och kulturskribenten Bella Stenberg som projektledare och skicka ut henne till 6 arrangörer i olika miljöer runtom i Sverige.

Intervjuerna och observationerna från konserterna har skapat titthål in i de fria arrangörernas verklighet. I rapporten förklaras vad publikutveckling innebär i teorin och hur fria arrangörer tänker och arbetar med publik. Eftersom temat är nytt i Sverige har våra tre musikriksförbund skrivit ett kapitel som lyfter fram förslag på hur vårt gemensamma arbete med publikutveckling ska kunna utvecklas och vad som kan stimulera eller störa utvecklingen.

Ladda hem hela förstudien här!

 

I början av april 2013 presenterade Statens kulturråd och Konstnärsnämnden i samverkan med Statens musikverk rapporten Arrangörer på musikområdet. Rapporten visar på det enorma arbete Sveriges arrangörer gör för en marginell summa pengar och lyfter vikten av mångfald gällande arrangörskonstellationer, arrangemang samt geografiska spridning.

Lika lysande är inte rapportens förslag att de två riksorganisationer som representerar genren pop/rock/visor ska flyttas över till Ungdomsstyrelsen. Kvar hos kulturrådet blir riksorganisationer för jazz, kammarmusik, konstmusik samt folk- och världsmusik. Första tanken är att dessa riksorganisationer, Kontaktnätet och MoKS, inte uppfyller kraven för att få verksamhetsstöd till arrangörer. Då detta inte är fallet, båda organisationerna förvaltar bidraget på korrekt sätt: det går till yrkesverksamma/professionella artister, det betalas ut avtalsenligt arvode, etc. så växer frågorna kring vad bakgrunden till förslaget är och vilken tolkning av begreppen kvalité och professionell utredarna avser.

• Är rock, pop, visor, hiphop, reggae, punk, hårdrock, osv. endast för unga under 25 år?
• Är dessa musikstilar inte kultur av kvalité?
• Är arrangörer och musiker inom dessa musikstilar inte professionella?

Kontaktnätet och MoKS har medlemsföreningar utspridda över hela Sverige. Det är på föreningarnas scener morgondagens artister gör sina första framträdanden. På samma scener kommer de några år senare att spela för en betydligt större publik. Föreningsarrangörerna har genom åren presenterat artister långt innan de slagit igenom och blivit en medial och vinstgivande musikexport. Detta vittnar om arrangörer som har en genuin känsla för bra musik, musik som kommer att nå toppen och som placerar Sverige högt på topplistor världen över.

Hur ser den framtid ut som väntar om rapportens förslag genomförs?

• Antalet arrangörsföreningar runt om i landet minskar markant. Detta drabbar främst mindre orter som är i större behov av stöd medan storstäderna klarar sig hyfsat.
• Genren riskerar att kommersialiseras i storstadsområdena och försvinna helt från mindre orter.
• De naturliga tillväxtcentra för musik och arrangörer som föreningarna utgör tvingas lägga ner eller kraftigt minska sitt utbud.
• Speltillfällen för yrkesverksamma musiker inom genren kommer att minska.
• Utbudet för kulturkonsumenter kommer att begränsas och på mindre orter försvinna helt.

För genren innebär förslaget en statusbegränsning där den åldersgrupp som anses vara arrangör (konsument och utövare) är under 25 år, vilket i praktiken innebär en omotiverad segregering av ungdomskultur från vuxenkultur.

Vill vi ha ett samhälle där vissa musikgenrer anses vara mer kultur medan andra degraderas och märks med ett bäst-före-datum?

Från Kontaktnätets och MoKS sida är svaret solklart – genren rock/pop/visor är ingen trend, något bara ungdomar pysslar med eller en amatörkultur. Det är kvalitativ, professionell kultur på samma nivå som alla andra musikgenrer. Arrangörer inom genren är i högsta grad lika professionella som inom övriga genrer. Våra riksorganisationer förtjänar samma status, förtroende och stöd som övriga riksorganisationer från Statens kulturråd.

Vi är kultur! Ingen kulturyttring är mer värd än någon annan! Kultur har ingen åldergräns! Utövare, arrangörer och publik definierar vad som är kultur, inte staten!

Luis Gonzalez
Ordförande i Kontaktnätet – Riksorganisation för ideella kulturföreningar

Tim Hintsov
Ordförande i MoKS – Musik- och Kulturföreningarnas Samarbetsorganisation

 

Debatt – Har musik en åldersgräns i pdf-format