Kontaktnätet 35 år

(Artikel från Kombi nr 3-4 - 2009)

Frågeställningar under 1970-talet

Ett av de stora diskussionsämnena var amatör kontra proffs. En hållning som framfördes var lika lön för lika arbete dvs. att en känd musiker skulle få lika mycket i lön som en okänd. Många frågeställningar handlade om formuleringar, t.ex. om det skulle stå att man var emot drogbruk eller drogmissbruk. Målet var att formulera vad man hade gemensamt och enas om det.

Några milstolpar under 1970-talet

1974
”Kontaktnätet riksorganisation för en icke-kommersiell kultur” bildas och den första kongressen hålls. Bildandet av riksorganisationen var en del av 1970-talets svenska progressiva musikrörelse som jobbade för en fri musikkultur bortom kommersiella krafter. Bildandet av Kontaktnätet var ett steg för att ena alla musik- och kulturhus i Sverige.

1977
Kontaktnätet fastställer bl.a. följande mål (som överensstämmer med dagens mål):

• Erfarenhetsutbyte mellan föreningar genom att ordna möten och träffar.
• Samordnade turnéer.
• Medlemstidning för att sprida information.

Det som idag inte är ett lika tydligt mål är engagemanget i kulturpolitiken. Ett exempel är att det på kongressen 1977 ställdes bl.a. följande krav på medlemsföreningarna: ”De lokala föreningarna bör tillsammans med föreningar och grupper samt kulturarbetare studera och debattera kultur och kulturpolitik.”

1979
Det fanns en vilja och ett intresse för att arrangera kurser som gav medlemmarna kunskaper i de kulturpolitiska grunderna och i att debattera. Detta framgår indirekt bl.a. i följande citat från kongressen 1979: ”För att stärka och utveckla Kontaktnätet och skapa en starkare egen profil krävs av oss föreningar: att vi gemensamt arbetar mot den ökande rasismen, högerkrafternas utbredning, arbetslösheten, och även mot amerikaniseringen och kommersialiseringen av vårt samhälle.”

1980-talets satsningar

Under 1980-talet var samhällsengagemanget fortsatt stort och Kontaktnätet genomförde stödgalor till förmån för ANC (African National Congress) och kampen mot apartheid i Sydafrika. Kontaktnätet deltog även med en stor delegation vid Världsungdomsfestivalen i Nordkorea.

Kontaktnätet ger ut två böcker, Schyssta Gig och Live Sound. Genomgående satsas det på utbildning och utöver böckerna genomförs en utbildningshelg för alla ämnesledare. En tjänst tillsätts och medför att riks i praktiken tar större ansvar för kursverksamheten än tidigare.

Regional verksamhet startar och genom landstingsbidrag finns det möjlighet att ha personal anställd. I mitten av 1980-talet hade Kontaktnätet 7 regionkontor med anställda regionsekreterare. Men trots att kontakterna med föreningarna ökar under slutet av 1980-talet tvingas riksorganisationen ändå vid några tillfällen rycka in och ge stöd till den regionala verksamheten.

Några milstolpar under 1980-talet

1981
Tidningen ´n Roll startas, med redaktion i Borås, och utkommer med 8 nr/år. Det första numret innehåller intervjuer med Peter Tosh och The Clash, samt artiklar om STIM-avtal, skivdistribution och nya broschyrer kring föreningsarbete. I slutet av 1982 görs ett försök att distribuera ´n Roll även till allmänna försäljningsställen. På grund av dålig ekonomi upphör utgivningen 1984.

1985
Under hösten 1985 samlas stora delar av den svenska musikrörelsen i solidaritet med African National Congress (ANC) och kampen mot apartheid i Sydafrika. Stiftelsen 29 november-gruppen anordnar ANC-galor i Scandinavium 29-30 november, då bland annat Mikael Wiehe, Imperiet och Tomas Ledin uppträder. 25 av Kontaktnätets medlemsföreningar deltar och arrangerar lokala stödgalor från norr till söder, från Tusen Toner i Kiruna till Stadt Hamburg i Malmö.

1989
En ny tidning, Nätet, startas och det första numret innehåller bland annat reportage om Östersunds Musikforums nya lokaler, Världsungdomsfestivalen i Pyongyang, Nordkorea samt Ungdomsmässan i Strängnäs, med seminariet ”Vi som bestämmer 2010”.

1990-talets omorganisationer och projekt

På grund av bristande ekonomi läggs de regionala kontoren ner. Administration koncentreras till kontoren i Örnsköldsvik och Örebro samt Stockholm. I slutet av 1990-talet sköts turnéverksamheten från kontoret i Örebro men inte längre i form av ett eget bolag. I början av 1990-talet är Kontaktnätet internationellt engagerade genom bl.a. en stor biståndsmässa i Örebro från vilken överskottet går till ett musikskoleprojekt i Sydafrika, MAPP. Under 1990-talet minskar dock det internationella utbytet och fokus läggs istället på nationella samarbeten med andra amatörkulturorganisationer, arrangörsorganisationer och organisationer aktiva inom teatervärlden.

Några milstolpar under 1990-talet

1990
1990 säger Kontaktnätet upp ett centralt avtal med Studiefrämjandet och tecknar ett nytt med ABF (Arbetarnas Bildningsförbund). Detta för med sig så kraftiga konflikter att ett antal medlemsföreningar i södra Sverige väljer att gå ur Kontaktnätet. Dessa föreningar bildar en ny riksorganisation, MoKS (Musik- och Kulturföreningarnas Samarbetsorganisation) som än i dag är knutna till Studiefrämjandet. Kontaktnätet säger senare under 1990-talet upp avtalet med ABF.

1992
Kontaktnätets produktionsbolag KonTur AB startas, först med kontor i Malmö, och så småningom baserat i Örebro. Bakgrunden är bl. a. att det regionala turnésamarbetet utvecklats och blivit rikstäckande. Enligt de första utskicken erbjuds artister som Peps Blodsband, Olle Ljungström, Staffan Hellstrand, Stefan Sundström, Coca Carola och De Lyckliga Kompisarna till subventionerade priser.

1995
Kontaktnätet är en av medarrangörerna till Ung Kulturdagarna hos Riksteatern i Hallunda. Arrangemanget genomförs varje år och på programmet finns en rad seminarier, workshops och föreställningar med syfte att bl.a. hjälpa unga arrangörer av kultur att bli ännu bättre.

1998
Kontaktnätet sjösätter projektet ”Tjejgig” med det övergripande målet att främja jämställdheten i musikbranschen. De konkreta och mätbara målen är att få fler tjejer engagerade i föreningarna och få dem att ta mer plats i musikbranschen.

1999
Kontaktnätet fyller 25 år och ger bl.a. en dubbel samlings-cd, 25 år / 25 spår, med 25 liveinspelningar från 1973 och framåt. Medlemstidningen byter namn från Nätet till kombi. Tidningen fick ett nytt format och trycks helt i 4-färg. Kontaktnätet antar sin första jämställdhetspolicy vid kongressen i Skärblacka.

2000-talet - projektens årtionde

Genom 2000-talet har projekten avlöst varandra. Några av de stora har varit ”Vi håller inte käften!” och ”Utbildningen ingen skola kan ge”.

”Vi håller inte käften!” genomfördes under 2000 och 2001. Första året bestod projektet av en turné med olika band och föreläsare som besökte nio föreningar i olika städer och att en antirasismskiva gavs ut. Allt överskott från turnén och skivan gick till John Hron-stiftelsen. Året efter genomfördes ytterligare en turné, denna gång med banden Nine och Mobbade barn med automatvapen (MBMA) samt den provokativa teatergruppen Teatermaskinen.

”Utbildningen ingen skola kan ge” drar i gång 2005 med målen att skapa mer inflytande och öka kunskapen bland medlemmarna om hur man skapar inflytande. Projektet innehåller fyra delar, organisationen, kontakter, nätverk och lokala livet.

Under 2000-talet har två böcker där Kontaktnätet haft ett finger med getts ut. Respekt för Rötter, en antologi kring musik- och kulturföreningarnas betydelse, som är ett resultat av en konferens som hölls i samband med Hultsfredsfestivalen 2003. Konferensen och de efterföljande mötena diskuterade den viktiga roll musik- och kulturföreningar har i svenskt musikliv och då inte minst för barn och unga då de möts och får utvecklas i ett generöst kulturklimat.

2005 ger Kontaktnätet i samarbete med författarna och kurshållarna Marcus Frödin och Stefan Olsson ut boken Arrangera det du vill. Utgivningen finansieras bl.a. med stöd från Allmänna Arvsfonden.

Framtiden är som alltid oviss men idealen och visionen som fick föreningarna att bilda Kontaktnätet lever än och fortfarande arbetar Kontaktnätets föreningar för människors rätt att fritt skapa och välja sin egen form av kultur.