Kulturmuren tackar för sig

(Artikel från Kombi nr 3-4 - 2009)

I en sådan sits har föreningen Kulturmuren hamnat efter 21 års trogen verksamhet i Lidköping. För att höra hur det var, vad som skett och hur han såg på framtiden för en arrangerande förening i stan ringde jag upp Anders Swedin, som varit med sedan starten och nu även varit delaktig i beslutet att lägga ner föreningen.

Vad är bakgrunden till att ni lägger ner föreningen?
– Bristen på en arrangemangslokal. Det har hela tiden varit den bärande grejen att få driva en lokal. De senaste åren har vi tvingats arrangera på krogarna i stan. Då är det svårt att engagera de yngre, så tillväxten underifrån i föreningen stannade och till slut hade vi blivit för få kvar som jobbade med föreningen. Då kändes det bättre att hoppa av.

Dyrare artister

Fanns det andra faktorer som påverkade ert beslut direkt eller indirekt?
– Det har blivit svårare att göra arrangemang. I och med att skivförsäljningen har sjunkit så har priset på artisterna stigit. Att betala 35 000 kr plus moms för en snubbe som varit med i Idol det funkar inte. Risken är att de små liveklubbarna tvingas lägga ner. Sen har Skövde etablerat sig lite som konsertstaden i området i och med högskolan. Bidrog gjorde också att de två krogar med bra scener som vi arrangerat på i stan inte var möjliga scener längre. I vintras gick en i konkurs och den andra flyttade till nya större lokaler och de blev för stora för våra arrangemang. Det blev inte rätt stämning. Vi provade att köra Asta Kask där men att köra en konsert för 200 personer i en lokal med plats för 500 blev rena öknen.

3 år med konstgjord andning

Hur har er kontakt med kommunen varit?
– Det har aldrig varit några problem med kommunen, inget agg eller bråk. Inte heller nu under avvecklingen av föreningen. Då kommunen köpte gamla Sockerbruket var vi med från starten. Vi flyttade vårt föreningskansli dit. Vi har skissat på arrangemangslokal i huset och haft dialog hela vägen. Men vi ville ha en ekonomisk trygghet de första två åren för att dra igång verksamheten men de gav oss bara ett investeringsbidrag på drygt 160 000 kr (kostnadskalkylen för ombyggnaden låg på strax under 500 000 kr) och uppmanande oss att skriva på kontraktet och att pengarna fick lösa sig sen… och näringslivet ska ju ha marknadsmässiga hyror även om det är kommunens företag. Men det kändes inte rätt. Då det sen blev klart att biblioteket som ska ligga i samma hus först ska vara klart 2012 så insåg vi att arrangemangslokalen inte skulle bli färdig på tre år. Det skulle innebära tre år till, tre år med konstgjord andning för föreningen. Då kände vi att nu orkar vi inte mer. Då hade vi i fem år varit inriktade på en scen i Sockerbruket och vår arrangemangsverksamhet hade varit att rulla ”case” (case är en förkortning på de lådor, oftast på hjul, som utrustning t.ex. mixerbord transporteras i).

Skänkt alla sina tillgångar

Vad händer nu, hur ser du på framtiden i Lidköping för de unga och föreningslivet?
– Ett problem är att många ungdomar försvinner från stan för att läsa på annan ort så de hinner aldrig riktigt etablera sig. Det har ju varit en orsak till att vi inte fått in så många yngre som stannat i föreningen. Den som varit med kortast tid i föreningen har varit med i 6-7 år. Det har inte varit någon som velat engagera sig i att något ska hända men nu när vi lagt ner börjar de fråga sig vem som ska arrangera konserter nu… Idag finns det ingenstans att arrangera mer än på en fritidsgård och där brukar kommunen själv hålla konserter. Men det finns ett embryo till en förening. Det är ett band som har en ganska stor replokal och där har de kört lite. Cirka 50 personer kan de klämma ner sin lokal. Föreningen Kulturmuren har skänkt alla sina tillgångar, mixerbord etc, till Sockerbrukets Ungdomsverksamhet.

Kulturmuren och Kontaktnätet

Hur kom ni i kontakt med Kontaktnätet och är det något som Kontaktnätet kunde gjort för att hjälpa och/eller stödja er?
– Vår första kontakt med Kontaktnätet hade vi i samband med Hultsfredskongressen 1985. Då det fanns ett regionskansli i Västra Götaland hade vi mycket kontakt mellan föreningarna och en stark verksamhet. Omorganisationen och nerläggningen av regionkontoret innebar att vi tappade kontakten med föreningarna. Sen kändes det mest som tjafs att dela upp i Kontaktnätet och Moks. Det är ju samma verksamhet men olika namn. De första tio åren då vi hade vår egen lokal, en underbar gammal biograf, hade vi all vår utrustning stående, det var bara att plugga in och köra. Vi höll oss mycket för oss själva och behövde inte anpassa oss så mycket till andra. Då bokningslistorna kom kryssade vi för det vi ville ha och kunde säga att vi kan köra den, den eller den dagen. Efter det, då vi arrangerat på andras ställen blev det för mycket att koordinera. Kontaktnätet kunde inte gjort något åt nedläggningen, det var inte en sån fråga utan det var bristen på en fast lokal.

Kvar som mentorer

Hur känns det idag?
– Vi hann fylla 21 innan vi la ner, 21 är ostraffbart… Det känns trist men också skönt för bidragsformen från kommunen har också påverkat. Vi har ibland varit tvungna att fixa ett arrangemang för att fylla kvoten och slippa betala tillbaka pengar. Lidköpings kommun är en kommun som satsar på kultur och vi har alltid känt att de stött oss. Ok, det har varit lite gnäll kring att vi arrangerat på krogar men då vi förklarat har de förstått. Kommunen har stöttat föreningen så långt de har kunnat. Vi ville ha sakerna på ett sätt och kände ingen trygghet med det som de kunde erbjuda. Vi får se vad som händer om ett par år. Vi finns kvar som mentorer och har lite andra projekt på gång.

Text: Marita Isaksson
Foto: Kulturmuren

Kulturmurens historia i korthet

Föreningen Kulturmuren bildades vintern 1987 – 1988. Under våren 1988 stod det klart att föreningen fick använda en nerlagd biograf, China. Biografen byggdes om under våren och sommaren, av ungdomarna i föreningen, och den 24 september 1988 kunde ungdomens kulturhus China invigas av kommunalrådet Lars Jansson. Under åren på China blev det många konserter med både kända och okända band.

1996 kom beskedet att China skulle rivas för att ge plats åt nya bostäder (dock blev det först 2002 som huset revs) och den 19/4 1997 arrangerade Kulturmuren sin sista konsert på China. På hösten fick föreningen flytta in i ABF:s musikhus och efter en ombyggnad kunde man på våren 1998 hålla sin första konsert i Musikhuset. De kommande åren arrangerade föreningen i genomsnitt en konsert per månad på Musikhuset och på scen stod en rad lokala band och mer kända artister som Cat Rapes Dog, Lambretta, LOK, Sahara Hotnights och Hardcore Superstar. Hösten 2000 kom så beskedet att ABF skulle lägga ner verksamheten på Musikhuset och under vintern tvingades föreningen återigen flytta. Föreningen fick en kontorsplats i stan men saknade en fast arrangemangslokal. Det blev år av tillfälliga lösningar, med spelningar på krogar osv.

Under åren har Kulturmuren förutom sina egna arrangemang medarrangerat på en rad arrangemang bl.a. UKM-festivalen, Ungdomssommar i Stadsträdgården, etc. Kulturmuren har varit en aktiv aktör i Lidköpings kulturliv, en flitigt anlitad samarbetspartner och resurs som kämpat för en bra scen anpassad för alla olika former av kultur.
Länkar: www.kulturmuren.se