Statistföreningen

(Artikel från Kombi nr 3-4 - 2009)

”Utan statister ingen film” brukar det heta och det är verkligen så sant som det är sagt. Så trist det skulle vara om tv-bilden eller filmduken bara skulle visa upp de medverkande skådisarna. Det är i stället så att alla statister i bakgrunden ger liv och balans åt det hela och fördjupar upplevelsen hos publiken.

Så nästa gång du sitter på bio eller ser en tv-pjäs så ta också en titt på alla de som går på en gata eller är gäster i en restaurang. Och kolla verkligen upp hur de beter sig – äter, skrattar, nojsar precis som det brukar vara i verkliga livet.

Det som skiljer en statist från en skådis är förstås både utbildningsbakgrund och honorar. Skådisen har pluggat flera år på teaterskola med höga inträdeskrav medan statisten kanske spelat amatörteater eller tycker om att jönsa sig i största allmänhet. Och sedan läst en liten annons om att den och den produktionen sökt statister och plötsligt befunnit sig mitt i en inspelning efter en kort mobil- eller mailkontakt.
Att jobba som statist är inget som leder till Hollywood. Men de många som ändå söker sig dit vill nog ändå känna lite av den atmosfär som finns i ateljévärlden. Med strålkastare, kameror och ljudbommar. Regissörer som ropar ut sina kommandon som ”Tystnad”, ”Varsågod och börja” samt ”Tack”. Och så förstås skådisar av olika kändhetsgrad som statisten får komma nära men ända ha respektfullt avstånd till. Det handlar ju mycket om koncentration hos skådespelaren, något statisten snabbt måste lära sig förstå och inte störa på något vis.

Guldtackegalan

Sedan handlar det för statistens del om långa arbetsdagar, obekväma miljöer och ofta futtigt eller inget betalt. Men samtidigt en stor social samvaro som väger upp många av nackdelarna.

Statistföreningen fyllde fem år fredagen den 13 mars i år – inget skrock där inte – och gjorde det tillsammans med inga mindre än mästerregissören Roy Andersson och rapkungen Dogge Doggelito. De var prisutdelare på Statistföreningens Guldtackegala, en årlig tillställning för att belöna årets bästa statistprestationer efter en nomineringsprocess bland produktionsbolagen. Och så att få tillfälle att träffas och trivas utanför jobbet så att säga.

Guldtackan tillkom för att lite mästra branschtillställningen Guldbaggegalan där statistprestationer dittills aldrig uppmärksammats. Och eftersom en stående fras vid inspelningar är ”TACK alla statister. Ni var jättebra, men vi tar om det igen” så var ju steget till en GULDTACKA inte så långt. Men riktigt guld har det förstås inte handlat om – än. Men snart kanske…

Ordförande i Statistföreningen heter Tommie Hansson och har en mångårig bakgrund som arrangör för galor av olika slag, inte minst musikaliska. Han sitter dessutom med i en av Kontaktnätets regionstyrelser.

Statistföreningen startades som ett sätt att få produktionsbolagen att skapa rimliga arbetsvillkor, bra ersättningar och inte minst att uppfylla säkerhetskrav för statisterna under inspelningarna. Mycket har blivit bra de här fem åren, men mycket återstår också att arbeta för. Och Kontaktnätet är en utmärkt partner i just det sammanhanget.

Text: Rolf Apelqvist
Foto: Statistföreningen