Historia

1974 och de första åren

I starten var medlemsföreningarna c:a 50 till antalet. Bakgrunden för många av föreningarna var en vilja att skapa något själv utan styrning utifrån. De arrangerade musikfester t.ex. Gärdesfesten som en reaktion mot kommersiella motsvarigheter över hela landet. På denna tid var Kontaktnätet en motkraft till storföretagen som strävade efter att göra tidens unga till goda konsumenter. Med det ökande antalet arrangemang letade föreningarna efter egna lokaler för att kunna ha verksamhet året runt. De första mötena i Kontaktnätet hölls som stormöten, möten med många och långa inlägg och mycket berikande meningsutbyten.

Frågeställningar under 1970-talet

Ett av de stora diskussionsämnena var amatör kontra proffs. En hållning som framfördes var lika lön för lika arbete, det vill säga att en känd musiker skulle få lika mycket i lön som en okänd. Många frågeställningar handlade om formuleringar, till exempel skulle det stå att man var emot drogbruk eller drogmissbruk. Målet var att formulera vad man hade gemensamt och enas om det.

Några milstolpar under 1970-talet

1974
”Kontaktnätet riksorganisation för en icke-kommersiell kultur” bildades och den första kongressen hölls. Bildandet av riksorganisationen var en del av 1970-talets svenska progressiva musikrörelse som jobbade för en fri musikkultur bortom kommersiella krafter. Bildandet av Kontaktnätet var ett steg för att ena alla musik- och kulturhus i Sverige.

1977
Kontaktnätet fastställde bland annat följande mål:

• Erfarenhetsutbyte mellan föreningar genom att ordna möten och träffar
• Samordnade turnéer
• Medlemstidning för att sprida information

Det som i perioder inte varit ett lika tydligt mål är engagemanget i kulturpolitiken. Ett exempel är att det på kongressen 1977 ställdes bl.a. följande krav på medlemsföreningarna: ”De lokala föreningarna bör tillsammans med föreningar och grupper samt kulturarbetare studera och debattera kultur och kulturpolitik.”

1979
Det fanns en vilja och ett intresse för att arrangera kurser som gav medlemmarna kunskaper i de kulturpolitiska grunderna och i att debattera. Följande citat är från kongressen 1979: ”För att stärka och utveckla Kontaktnätet och skapa en starkare egen profil krävs av oss föreningar: att vi gemensamt arbetar mot den ökande rasismen, högerkrafternas utbredning, arbetslösheten, och även mot amerikaniseringen och kommersialiseringen av vårt samhälle.”

1980-talets satsningar

Kontaktnätet gav ut två böcker, Schyssta Gig och Live Sound. Genomgående satsades det på utbildning och utöver böckerna genomfördes en utbildningshelg för alla ämnesledare. En tjänst tillsattes och medförde att riksorganisationen i praktiken tog större ansvar för kursverksamheten än tidigare.

Regional verksamhet startade och genom landstingsbidrag fanns det möjlighet att ha personal anställd. I mitten av 1980-talet hade Kontaktnätet 7 regionkontor med anställda regionsekreterare. Men trots att kontakterna med föreningarna ökade under slutet av 1980-talet tvingades riksorganisationen ändå vid några tillfällen rycka in och ge stöd till den regionala verksamheten.

Under 1980-talet var samhällsengagemanget fortsatt stort och Kontaktnätet genomförde stödgalor till förmån för ANC (African National Congress) och kampen mot apartheid i Sydafrika. Kontaktnätet deltog även med en stor delegation vid Världsungdomsfestivalen i Nordkorea.

Några milstolpar under 1980-talet

1983
1980-talet startade delvis i kaos då kongressen inte lyckades välja ny styrelse. Bakgrunden var meningsskiljaktigheter angående ett nytt handlingsprogram vilket gjorde att de personer som ingick i valberedningens förslag drog sig ur under pågående kongress. En interimsstyrelse tillsattes och höll i trådarna tills en styrelse kunde väljas vid en ny kongress i Uppsala. Samtidigt tillsattes en haverikommission med uppdrag att reda ut Kontaktnätets trassliga ekonomi.

1985
Kongressen tog beslut om att styrelsen enbart skulle bestå av kongressvalda ledamöter. Tidigare hade mötena varit långdragna bland annat eftersom det varit för många deltagare. I arkiven finns riksstyrelseprotokoll där närvarolistan uppger hela 26 personer.

1990-talets omorganisationer och projekt

På grund av bristande ekonomi lades de regionala kontoren ner. Administration koncentrerades till kontoren i Örnsköldsvik och Örebro samt Stockholm. I slutet av 1990-talet sköttes turnéverksamheten från kontoret i Örebro men inte längre i form av ett eget bolag.

I början av 1990-talet var Kontaktnätet internationellt engagerade genom bl.a. en stor biståndsmässa i Örebro från vilken överskottet gick till ett musikskoleprojekt i Sydafrika, MAPP.

Under 1990-talet minskade dock det internationella utbytet och fokus lades istället på nationella samarbeten med andra amatörkulturorganisationer, arrangörsorganisationer och organisationer aktiva inom teatervärlden.

Några milstolpar under 1990-talet

1990
1990 sa Kontaktnätet upp ett centralt avtal med Studiefrämjandet och tecknade ett nytt med ABF (Arbetarnas Bildningsförbund). Detta förde med sig så kraftiga konflikter att ett antal medlemsföreningar i södra Sverige valde att gå ur Kontaktnätet. Dessa föreningar bildade en ny riksorganisation, MoKS (Musik- och Kulturföreningarnas Samarbetsorganisation) som knöts till Studiefrämjandet. Kontaktnätet sade senare under 1990-talet upp avtalet med ABF.

1992
Ett eget turnébolag startades, KonTur. Bakgrunden var bland annat att det regionala turnésamarbetet blivit rikstäckande. Därmed lades ansvaret för turnéverksamheten på riksnivå.

1995
Kontaktnätet var en av medarrangörerna till Ung Kulturdagarna hos Riksteatern i Hallunda. Arrangemanget genomfördes på årlig basis och på programmet fanns en rad seminarier, workshops och föreställningar med syfte att bl.a. hjälpa unga arrangörer av kultur att bli ännu bättre.

1998
Kontaktnätet sjösatte projektet ”Tjejgig” med det övergripande målet att främja jämställdheten i musikbranschen. De konkreta och mätbara målen var att få fler tjejer engagerade i föreningarna och få dem att ta mer plats i musikbranschen.

1999
Kontaktnätet fyllde 25 år och gav bland annat ut en dubbel samlings-cd, 25år/25spår, med 25 liveinspelningar från 1973 och framåt. Medlemstidningen bytte namn från Nätet till kombi. Tidningen fick ett nytt format och trycktes helt i 4-färg. Kontaktnätet antog sin första jämställdhetspolicy vid kongressen i Skärblacka.

2000-talet – projektens årtionde

Genom 2000-talet avlöste projekten varandra.  Några av de stora var ”Vi håller inte käften!” och ”Utbildningen ingen skola kan ge”. ”Vi håller inte käften!” genomfördes under 2000 och 2001. Första året bestod det av att en turné gjordes i nio svenska städer och att en antirasismskiva gavs ut. Allt överskott från turnén och skivan gick till John Hron-stiftelsen och på turnén medverkade banden Monster, The Hives och The (International) Noise Conspiracy samt föreläsarna Mikael Alonzo och Renzo Aneröd. Året efter genomfördes ytterligare en turné, denna gång med banden Nine och Mobbade barn med automatvapen (MBMA) samt den provokativa teatergruppen Teatermaskinen.

”Utbildningen ingen skola kan ge” drog i gång 2005 med målen att skapa mer inflytande och öka kunskapen bland medlemmarna om hur man skapar inflytande. Projektet innehöll fyra delar, organisationen, kontakter, nätverk och lokala livet.

Under 2000-talet gavs två böcker ut där Kontaktnätet haft ett finger med. Respekt för Rötter, en antologi kring musik- och kulturföreningarnas betydelse, som var ett resultat av en konferens som hölls i samband med Hultsfredsfestivalen 2003. Konferensen och de efterföljande mötena diskuterade den viktiga roll musik- och kulturföreningar har i svenskt musikliv och då inte minst för barn och unga då de möts och får utvecklas i ett generöst kulturklimat. 2005 gav Kontaktnätet i samarbete med författarna och kurshållarna Marcus Frödin och Stefan Olsson ut boken Arrangera det du vill. Utgivningen finansierades bl.a. med stöd från Allmänna Arvsfonden.

2000-talet var ett årtionde där kontor startades och avvecklades i samband med projekt och projektanställningar. Kontoren i Örnsköldsvik och Örebro var nodpunkterna för Kontaktnätets verksamhet.

Det var även ett årtionde då bidragsgivare ställde högre krav gällande medlemsredovisning och statistik, något som medförde en ökad administration för Kontaktnätet. Det tuffa klimatet för kulturföreningar och kulturlivet gav stora utmaningar. Kontaktnätet stärkte samarbeten med många av de andra rikstäckande organisationerna och deltog i nätverk som MAIS, LSU och Ax för att påverka. Kontaktnätet var även en av medlemsorganisationerna som var med när Kulturens Bildningsverksamhet bildades, ett studieförbund som startade med ambitionen att vara av, med och för kulturlivet.

2010 och framåt…

2014 fyllde Kontaktnätet anrika 40 år som organisation, i livemusikens tjänst.

2016 inleddes en omorganisation av Kontaktnätet för att kunna möta framtidens utmaningar. I samband med detta flyttade administrationen till Umeå. En ny och förbättrad hemsida lanserades och Kontaktnätets närvaro i sociala medier etablerades.

2017 påbörjades arbetet med att ge Kontaktnätet en uppdaterad profil och Riksstyrelsen antog en kulturpolitisk vision för framtiden med höga ambitioner.

2018 arbetade förbundet fortsatt framåt med profilfrågor som en jämställd musikscen och satsningar på kultur i inland och glesbygd.

2019 var ett år då Kontaktnätet arbetade hårt med kulturpolitiska frågor och nätverkande. Tillsammans med tre andra riksförbund startades projektet Projekt Nexus som syftar till att ta fram nya modeller för samverkan. Under hösten inleddes också en riksomfattande turné: ”Vi är Kontaktnätet!” som genomfördes bland annat med stöd från Musikverket. I samband med detta uppmärksammades också Kontaktnätets 45-års-jubileum!

2020 lamslog COVID-19 pandemin Sverige. Kulturlivet drabbades hårt och mycket verksamhet fick ställas in och där så var möjligt ställdes det om till digitala lösningar. 2020 var det år då streamingkonserter blev något av en norm för livemusiken.

2021 fortsatte pandemin och restriktionerna slog hårt mot kulturlivet. Kontaktnätet fortsatte satsa på streaming och andra digitala lösningar samt ha en hög kulturpolitisk närvaro. Under året byggde Kontaktnätet upp en gemensam plattform för arrangörer att kunna streama och eftersända evenemang i satsningen ”Vi är Kontaktnätet!”.

2022 lättade pandemirestriktionerna under vårperioden och den så kallade ”återstarten” för kulturlivet påbörjades. Kontaktnätet kämpade för att stärka och stötta alla föreningar runt om i landet att kunna återuppta verksamheterna efter den mycket svåra period som varit under pandemiåren. Det var tung konkurrens om lokaler och även publik när många starka kommersiella aktörer samt traditionellt etablerade och välfinansierade aktörer skulle återstarta, vilket försvårade för det ideellt organiserade kulturlivets strukturer.

2023 inleddes med en hög närvaro från Kontaktnätet på det kulturpolitiska konventet Folk och Kultur i Eskilstuna. Här debatterades kultur och vikten av det ideellt organiserade kulturlivet. Under året försvårades läget för många i kulturlivet av en hög inflation till följd av ett oroligt omvärldsläge, samtidigt som regeringen signalerade nedskärningar i stöden till kulturlivet i stort. Under året fortsatte Kontaktnätet kampen för att stötta och stärka medlemmarna, många sköra men viktiga delar av kulturlivets ekosystem.

Framtiden

Framtiden är som alltid för kulturlivet oviss, men idealen och visionen som fick föreningarna att bilda Kontaktnätet lever än. Fortfarande arbetar Kontaktnätets föreningar för människors rätt att fritt skapa och välja sin egen form av kultur. Vår kamp för ett levande och fritt kulturliv i hela landet fortsätter.

Tillsammans kan vi påverka och förändra vår vardag. Kontaktnätet är vårt nätverk.